Det slog mig igår, att hela jag blivit så dämpad. Absolut inte ledsen eller deppig - långt därifrån. Men jag tyngs av allt jag gått igenom, jag tyngs av hur livet blev. Kanske lite tappad sug, kanske tappad ork.
samtidigt är jag glad för hur livet varit. Jag är en långt mycket bättre person idag. Större empati, större omtanke. Det finns inga stora nackdelar egentligen, mer än att en del av den medfödda sorglösheten är borta.
Jag skrattar inte lika lätt eller lika ofta...
Underbart!
SvaraRaderaSkriv något kul på min blogg! http://tinyurl.com/Monicas-Mat
Kram!
Monica