Alltså jag tycker inte att man behöver prata ihjäl saker å ting. Och jag uppskattar att saker och ting sker i en takt som livet avgör. Och det är helt ok att bida sin tid och inte veta, inte vilja tänka.
Men ibland. Som när jag undrar nåt och verkligen frågar om det. Då skulle jag verkligen uppskatta ett rakt och ärligt svar. Vad det än är. Om det så bara är "slappna av nu, det är lugnt".
Och nä, jag har ingen som är i position för att pratas och ältas med, ibland bara dyker det upp sånt som borde vara obetydligt men som inte är det ändå för att känslan i kroppen ger önskan om lite mer.
Jag är som jag är jag med...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt med en kommentar. Tack så mycket!