Fröken Bråttom

det har jag varit, större delen av livet. Gjort, men sen kanske inte varit så nöjd men så har det fått vara. Den här gången får det ta mer tid, måste ta mer tid eftersom jag är borta så pass många dagar. Och jag hinner tänka till var allt ska vara, hinner se sakers plats... och när jag fått till en sån yta så bubblar det i hjärtat av glädje och tillfredsställelse.

Det här blir MITT hem, mitt HEM. Det känns underbart.

Imorgon när det är dagsljus ska jag fota lite så ni kan få se men det är den här som fått sin plats: