Det här kan vara min bästa tid på länge. Trots jag just nu har mer ont än vanligt såhar jag kontroll på livet, ett mål att sträva emot och en vilja att få till livet så det passar mig. En smula banbrytande, en egen väg, lite udda lösning men går allt i lås kan det bli det absolut bästa nånsin.
Samtidigt har jag tvingats sätta mig på "hold" i ett annat skeende av livet. Jag får vänta, se tiden ann. JAG vet något som inte andra vet, detta kanske som händer och förmig är det lösningen på framtiden det med, även i det här andra. För mig. Men jag vet att det kanske inte tas emot så. Det kan ändå upplevas som allt för krångligt. Mitt livsval kan vara allt för svårt att ta emot.
Så det som är det bästa nu är också mitt värsta. En smula impulsiv som jag är har jag så lätt att agera som om allt redan är löst och förvånas för en stund när jag möts av tveksamhet. Det är tufft att påminna sig om och om igen om att vänta still.
Jag hoppas allt lossnar snart nu. Och jag hoppas att det ändå då är en stilla porlande bäck som öppnas och inte en yster vårflod. Det känns bra att lära sig ta det lugnt:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt med en kommentar. Tack så mycket!