En hunds kärlek

Tänk att mötas med total iver och lycka när man öppnar dörren hemma. En liten svansviftande, skuttande sak som nästan slår knut på sig av glädje att det är just jag som kommer.

Jag hoppas att en dag mötas och få bemöta med samma glädje, utan svansviftande och skuttande dock, med och mot en kär man. Det var länge sen jag kände den enorma lyckan när min man kom hem efter en dag på jobbet men jag har absolut gjort det. Jag vill igen en dag:)

Kärlek lycka och glädje, livets nyckel. Det får jag uppleva i studsformat och det gör mig enormt glad<3

Att inreda

Jag gillar egentligen inredning. Jag plockar nogsamt ut saker jag älskar, och har en rätt egen stil i mitt hem. Mattor, lampor, tavlor... mosaiksakerna! Stora saker. Funktionsprylar.

Men så kommer man till det där med detaljer. Små-piffet. Och då känner jag mig som en kostymnisse i ett stall - rätt malplacerad. Jag vet inte hur man gör! Vad har man framme?

Kanske skitsamma egentligen för hur man än gör så dumpas nycklar, plånböcker och småpengar där ändå... :)

Tysta starka män

Alltså jag tycker inte att man behöver prata ihjäl saker å ting. Och jag uppskattar att saker och ting sker i en takt som livet avgör. Och det är helt ok att bida sin tid och inte veta, inte vilja tänka.

Men ibland. Som när jag undrar nåt och verkligen frågar om det. Då skulle jag verkligen uppskatta ett rakt och ärligt svar. Vad det än är. Om det så bara är "slappna av nu, det är lugnt".

Och nä, jag har ingen som är i position för att pratas och ältas med, ibland bara dyker det upp sånt som borde vara obetydligt men som inte är det ändå för att känslan i kroppen ger önskan om lite mer.

Jag är som jag är jag med...

Flyttkillar

Sonen och hans kompis kom, för att hjälpa mig med det tyngsta. Bla badkaret. Jag vet, man brukar inte ta med badkar, men så är det här:) det är nån lite udda lösning, med en ställning på ben som själva karet ställs i.

Det är det sista de ska göra. Tunga soffan på plats, otympliga bordet isärmonterat och ställt i förrådet. Vardagsrumsbordsunderredet ( får man hålla i tuttarna??) och sist badkaret. Svettiga är vi. Så ser jag när allt är klart. Underredet står med utsidan in mot väggen.

Det tar emot att be dem lyfta igen, jag vräker runt underredet som är lätt som en grispink och sen ner med karet igen.

Tack boys, ni är bäst:)

En rätt mysig eftermiddag trots allt:)

Om man har vissa besvär med sina leder, så är det dumt att jobba hårt på egen hand. Men vaddå! Som fd hästtjej som mockat hästskit och burit tungt som ingenting, så är det svårt att hitta begränsningen. Jag är ju stark, men klen. Idag har jag haft riktigt ont. Det är på väg bort, imorrn är det lugnt igen.

Mitt i allt detta onda, då jag verkligen behöver hjälp så är ena sonen där. Och det är skoj och skratt och han fixar det jag för tillfället inte kan med ett leende.

Underbara ungar som förgyller min dag och mitt liv, älskar er alla tre:)

Flyttar

Ja-a. Jag gör det igen:) min hittills kortaste flytt. 4 vån ner i huset. Det doftar tapetlim här. Och golvlim. Helt nytt är det, utom i barummet som ändå är helt ok.

Det är otroligt skönt att flytta när man dels är på topp mentalt sett och utöver det faktiskt har tid! Det går inte jättefort, med flit. Tar ner en kartong, packar upp. Får ordning direkt, från grunden.

Än så länge är min säng i köket. Jag väljer att inte tycka det är galet utan smart. Rätt kort tid som det handlar om trots allt.

Nu ska jag räkna fönsterrutorna och sen sova. Och drömma en sanndröm. Den kan få innehålla en klok, lång, snyggman med ring i örat. Han kan få dra mig nära intill när vi dansar. Jag vet att han gör det på helt rätt sätt. Mmmm, gör han:)

Tålamod

Jag har köpt en diskmaskin. En begagnad. Då måste jag ta bort ett skåp. Jag har sett hos grannen att det är möjligt. Min granne är snäll. Hon har i detalj berättat hur hon fått dit sin diskmaskin. Lät enkelt.

Först hittade jag inte en enda jävla skruv. Sen hittade jag två plast skruvar. Den ena sitter fast. Det gör skåpet med. Med en plastskruv i ena sidan? Inte troligt. Ser en stor fet skruv i bakkant. Den går egentligen inte att missa men det gjorde jag. Bort med den. Skåpet sitter ändå fast. Hittar två små ytte pytte skruvar i framkant upptill. Ingen annan hade nog missat dem. Skruvar bort och nu är skåpet nästan löst. Vore det inte för plastskruven så.

Tittar på mina händer. Nä. Tummen sitter inte mitt i handen. Could have fooled me...